Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Tove Rosendal

Forskare

Tove Rosendal
Forskare
Afrikanska språk
Akademisk grad: Docent,
tove.rosendal@sprak.gu.se
031-786 1814

Rumsnummer: F425
Postadress: Box 200, 40530 Göteborg
Besöksadress: Lundgrensgatan 1B , 41256 Göteborg


Institutionen för språk och litteraturer (Mer information)
Box 200
405 30 Göteborg
www.sprak.gu.se
spl@sprak.gu.se
Besöksadress: Lundgrensgatan 1B , 412 56 Göteborg

Om Tove Rosendal

  • Telefon-/besökstid: enl. överenskommelse

Bakgrund

Jag disputerade i juni 2010 med avhandlingen “Linguistic Landshapes. A comparison of official and non-official language management in Rwanda and Uganda, focusing on the position of African languages.” Mitt avhandlingsarbete var makro-sociolingvistiskt. Jag gjorde en jämförande analys av språkpolitik och hur språk används i Rwanda och Uganda inom formella domäner. Arbetet bestod även av modell- och metodutveckling för analysen.
Innan jag antogs som doktorand 2005 vid dåvarande Institutionen för orientaliska och afrikanska språk har jag bl. a arbetat som ämneslärare samt med folkbildningsarbete, både i Sverige och i afrikanska länder.

Forskning

Med start våren 2018 arbetar jag med projektet ”Vad skyltar berättar om sociala förändringar, makt och identitetsskapande i Rwandas språkliga landskap”, finaniserat av Riksbankens Jubileumsfond. Detta är ett tre-årigt projekt. Projektets mål är att ge insikt i hur språk, plats och människor interagerar i det språkliga landskapet (LL) i Rwanda, samt att förstå hur maktrelationer och identitet skapas och omformas i detta offentliga rum. I Afrika spelar språkpolitik en viktig roll och påverkar LL. Rwanda har en fyrspråkig politik som gynnar engelska, speciellt efter 2008, trots att engelska inte har någon kolonial historisk bakgrund i landet. I Rwanda finns skillnader i tillgänglighet till de europeiska statusspråken och därmed skillnader ur ett maktperspektiv. Projektet har två delar. En kvantitativ analys jämför unik skyltdata som jag samlade in före ändringarna i 2008, med nya data. Denna diakroniska del fyller en kunskapslucka inom LL-forskning, speciellt i Afrika, och visar effekter av språkpolitiska beslut. En kvalitativ, djuplodad del (multimodal analys av skyltar och walk-along-intervjuer) fokuserar på språkens praktiska och symboliska funktioner, och på forskningsfrågor som förhållandet mellan text/språk och bild samt mellan avsändare och mottagare. Dessa frågor är inte tillräckligt belysta i Afrika. Det afrikanska perspektivet behövs, därför att studier om LL oftast är inriktade på urbana immigrantmiljöer i västvärlden. Afrikanska länder har förutsättningar som fordrar nya frågor, exempelvis om hur läs-och skrivkunnighet påverkar LL. Denna studie bidrar därför till att tillföra kunskap till LL-forskningen om processer i samhällen som ofta inte är i fokus. Samtidigt breddas forskningsfältet.

Jag ingår även i projektet “Göteborgs språkliga landskap” tillsammans med kolleger vid institutionen. Ett pilotprojekt finansierat av stiftelsen Anna Ahrenbergs fond har dokumenterat och analyserat hur språk används på skyltar i olika stadsdelar i Göteborg. Analysen av den språkliga mångfald som syns i privat skyltning i två av stadens 96 s.k. primärområden, Olivedal och Gamlestaden, var ett första steg och utgör en utgångspunkt för ett mer omfattande projekt som planeras längre fram. Sociala uppgraderings- och gentrifieringsprocesser med följande in- och utflyttning av skilda befolkningskategorier reflekteras i och påverkar hur språk används.

Jag arbetar sedan 1 augusti 2014 med projektet ”Språkligt utanförskap - identitetens betydelse i ett utvecklingsperspektiv” som är ett 3,5 år långt projekt finaniserat av Vetenskapsrådet (U-forsk). Projektet är en sociolingvistisk studie som knyter ihop språkanvändning med utvecklingsfrågor. Projektet fokuserar på code-switching, dvs. växling mellan ngoni och swahili i Ruvumaregionen i sydvästra Tanzania. Swahili, som används i formella sammanhang och som sedan självständigheten har främjats som kommunikationsspråk över etniska och språkliga gränser, tar allt större plats i det tanzaniska samhället, -även i rurala miljöer och inom familjen. Man uppskattar att ungefär 95 procent av den vuxna befolkningen talar swahili.

Språkanvändning kan vara en viktig markör av identitet i mötet mellan olika kulturer. Hur språk används har därför symbolisk laddning och identitet formas genom dessa symboliska system. Växlingen mellan ngoni och swahili kan både ses som en indikation på att är ngoni som språk är hotat eller på väg att försvinna och som en kommunikationsstrategi. En viktig fråga blir därför om code-switching visar att ngonibefolkningen inte längre kan uttrycka sig på sitt modermål eller om code-switching markerar grupptillhörighet eller identitet. Förlorar ngonitalarna sin identitet i denna process eller skapas möjligen andra identiteter?

Jag innehade 2012-2014 ett postdok-projekt inom TASENE-programmet som finansieras av COSTECH, SIDA och NWO (Netherlands Organsistion for Scientific Research)/WOTRO Science for Global Development. Projektet Ngoni- Language, culture and sociolinguistic situation var ett tredelat projekt i Tanzania i samarbete med Dr. Gastor Mapunda, universitetet i Dar es Salaam. Projektet undersökte minoritetsspråket ngoni som talas i Ruvumaregionen i södra Tanzania. Dels genomfördes en sociolingvistisk enkät/intervju-undersökning bland 800 skolbarn i klass 1 och klasserna 5-7 där bl. a. föräldrarnas språkliga bakgrund, elevernas kunskaper i ngoni , deras attityder till ngoni och hur språket används i lokalsamhället undersöktes. I de två andra delarna av projektet dokumenterades och analyserades talad ngoni med hjälp av digital utrustning. Inspelningar med informanter i olika ålderarsgrupper spelades in. I den språkliga analysen fokuserades speciellt på till vilken grad låneord från swahili och engelska användes, hur dessa integrerats i ngoni och sist, men inte minst, om ’code-switching’ – dvs. en växling mellan ngoni och ett annat språk – förekom. En utpräglad språkväxling kan indikera att ett språk är på väg att utarmas och på sikt inte längre överföras från en generation till nästa, vilket även indikerar att ett språk kan vara hotad och även på väg att försvinna.

Jag har även bedrivit forskning, finansierat av Birgit och Gad Rausings Stiftelse för Vetenskaplig Forskning, om det kushitiska språket somaliskas ställning och användning i Djibouti, Etiopien och Kenya, dvs. länder som gränsar till Somalia och där somaliska talas inom vissa regioner.

Genom att undersöka relationen mellan språk som tillåts användas och de facto används i olika funktioner i flerspråkiga samhällen speglas maktförhållanden. Vilket språk som ges officiellt erkännande och som exempelvis ges status som undervisningsspråk och därmed behärskas av ett lands elit, har betydelse för både demokrati och socioekonomisk utveckling.

Undervisning

Jag har varit kursansvarig för – och undervisat nätkursen AF1100, Språk och samhälle i Afrika, samt föreläst på Internationella språkprogrammet. Jag har tidigare även bl.a. undervisat nätkurserna SO1101, Somaliskt samhälle och kultur och fortsättningskursen SO1201, Språken och samhället. Tillsammans med Harbi Abdillahi Amir, har jag dessutom utvecklat uppdragsutbildningar om somaliskt samhälle och kultur (kurser och utbildningsdagar).
Under flera år undervisade jag delar av kursen Afrikastudier vid Institutionen för globala studier.
 

Senaste publikationer

Speaking of tradition: how the Ngoni talk about value maintenance and change
Tove Rosendal
Journal of Multilingual and Multicultural Development, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2018
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Identity Construction and Norms of Practice among Bilingual Ngoni in Rural Tanzania.
Tove Rosendal
Language Matters, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2017
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Contact-induced language alternation in Tanzanian Ngoni – an empirical study of frequency and patterns
Tove Rosendal, Gastor Mapunda
International Journal of Multilingualism, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2017
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Language transmission and use in a bilingual setting in rural Tanzania. Findings from an in-depth study of Ngoni.
Tove Rosendal
Endangered Languages and Languages in Danger. Issues of documentation, policy and language rights / eds. Luna Filipovic, Martin Putz, Amsterdam, John Benjamins Publishing Company, Kapitel i bok 2016
Kapitel i bok

National languages, English and social cohesion in East Africa.
Karsten Legère, Tove Rosendal
Hywel Coleman (ed.) Language and Social Cohesion in the Developing World, Colombo, Sri Lanka, British Council/Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ) GmbH, Kapitel i bok 2015
Kapitel i bok

Borrowing in Tanzanian Ngoni lexicon: Some semantic trends in a language contact situation.
Gastor Mapunda, Tove Rosendal
Language Matters, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2015
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Is the Tanzanian Ngoni language threatened? A survey of lexical borrowing from Swahili
Tove Rosendal, Gastor Mapunda
Journal of Multilingual and Multicultural Development, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2014
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Visar 1 - 10 av 17

2018

Speaking of tradition: how the Ngoni talk about value maintenance and change
Tove Rosendal
Journal of Multilingual and Multicultural Development, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2018
Artikel i vetenskaplig tidskrift

2017

Identity Construction and Norms of Practice among Bilingual Ngoni in Rural Tanzania.
Tove Rosendal
Language Matters, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2017
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Contact-induced language alternation in Tanzanian Ngoni – an empirical study of frequency and patterns
Tove Rosendal, Gastor Mapunda
International Journal of Multilingualism, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2017
Artikel i vetenskaplig tidskrift

2016

Language transmission and use in a bilingual setting in rural Tanzania. Findings from an in-depth study of Ngoni.
Tove Rosendal
Endangered Languages and Languages in Danger. Issues of documentation, policy and language rights / eds. Luna Filipovic, Martin Putz, Amsterdam, John Benjamins Publishing Company, Kapitel i bok 2016
Kapitel i bok

2015

National languages, English and social cohesion in East Africa.
Karsten Legère, Tove Rosendal
Hywel Coleman (ed.) Language and Social Cohesion in the Developing World, Colombo, Sri Lanka, British Council/Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ) GmbH, Kapitel i bok 2015
Kapitel i bok

Borrowing in Tanzanian Ngoni lexicon: Some semantic trends in a language contact situation.
Gastor Mapunda, Tove Rosendal
Language Matters, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2015
Artikel i vetenskaplig tidskrift

2014

Is the Tanzanian Ngoni language threatened? A survey of lexical borrowing from Swahili
Tove Rosendal, Gastor Mapunda
Journal of Multilingual and Multicultural Development, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2014
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Visar 1 - 10 av 17

Sidansvarig: Annika Andersson|Sidan uppdaterades: 2017-11-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?