Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Malin Podlevskikh Carlström

Doktorand

Malin Podlevskikh Carlström
Doktorand
Slaviska språk, Ryska
malin.podlevskikh.carlstrom@sprak.gu.se
031-786 4625

Rumsnummer: H735
Postadress: Box 200, 40530 Göteborg
Besöksadress: Renströmsgatan 6 , 41256 Göteborg


Institutionen för språk och litteraturer (Mer information)
Box 200
405 30 Göteborg
www.sprak.gu.se
spl@sprak.gu.se
Besöksadress: Renströmsgatan 6 , 412 55 Göteborg

Om Malin Podlevskikh Carlström

Avhandlingsprojekt

Jag arbetar på en tvärdisciplinär avhandling med den preliminära titeln The Trials of the Intertextual: The Translation and Reception of Tatyana Tolstaya’s Kys’ in Sweden and the United States.

Inom ramen för avhandlingsarbetet utforskar jag översättning av samtida rysk litteratur med särskild fokus på intertextualitet. Hur översätts och läses verk som till stor del bygger på citat från och allusioner till annan, framförallt rysk, litteratur? Mitt material består av Tat’jana Tolstajas roman Kys’ (2000), den svenska översättningen Därv (2003) och den amerikanska översättningen The Slynx (2003).

I avhandlingens första del behandlas översättningsstrategi, det vill säga hur den vidlyftiga intertextualiteten i Kys’ har översatts till svenska respektive engelska. I den andra delen fokuserar jag istället på översättningsreception och försöker utifrån recensioner i dagstidningar dra slutsatser gällande hur det översatta verket har lästs i respektive målkultur.

Bakgrund

Tidigare studier

Under mina studier i ryska och rysk litteratur på grund och avancerad nivå började jag intressera mig för användningen av allusioner och olika former av intertextualitet i rysk litteratur. Sedermera växte också ett intresse för översättning fram och jag sökte till Göteborgs universitets översättarutbildning. Som färdig översättare startade jag eget och frilansade ett par år, för att sedan återvända till universitetet som adjunkt i ryska och översättning. Jag blev antagen till forskarutbildningen hösten 2012.

Varför ryska?

Jag vet inte hur många gånger jag har fått frågan: Varför just ryska? En gång för alla ska jag nu försöka besvara den utförligt.

När jag var liten fanns inte Ryssland. På den tiden var det Sovjetunionen, det stora landet i öst, som låg på den plats på kartan där vi idag finner ett något förminskat Ryssland. Det första som väckte mitt intresse för Sovjetunionen var ovissheten: Det var inte många som hade besökt landet, och det fanns ingen som kunde besvara mina frågor.

Det andra som påverkade mig var Tjernobylkatastrofen. Jag minns nyhetssändningarna i april och maj 1986 och jag minns obehaget de fick mig att känna. Jag minns också de dokumentärer som SVT kom att sända de kommande åren. Det ryska språket väckte mina känslor och jag kände stark nyfikenhet inför den kultur som beskrevs.

Senare, närmare bestämt 1998, kom Svetlana Aleksijevitjs Bön för Tjernobyl på svenska och jag mindes återigen min fascination för landet i öst och ett intresse för övrig rysk litteratur väcktes. När det blev dags för mig att börja studera hade Sovjetunionen blivit Ryssland och man hade börjat tro att landet skulle bli en del av Europa. Att jag valde att satsa på en karriär som slavist berodde alltså både på min passion för rysk kultur och litteratur, och på att jag trodde att ryska skulle bli ett viktigt språk på arbetsmarknaden.

Sidansvarig: Annika Andersson|Sidan uppdaterades: 2017-11-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?