Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Språkets roll i segregations- och gentrifieringsprocesser: språkliga landskap i Göteborg

Forskningsprojekt, finansierat av Vetenskapsrådet 2019-2022.

Deltagare: Johan Järlehed (projektledare), Maria Löfdahl, Tommaso Milani, Helle Lykke Nielsen, Tove Rosendal.

Bakgrund

Staden framställs gärna som en plats där fysisk och social rörlighet äger rum, en frihetens och möjligheternas plats där människor möter varandra. Verkligheten ser dock ofta annorlunda ut. Många städer präglas av rumslig, social och språklig segregation, där människor med olika bakgrund, utbildning, arbete och språk lever åtskilda och sällan möts. Detta är även fallet i Göteborg där en ny rapport från Göteborgs stad (Jämlikhetsrapporten 2017) visar att segregationen och de sociala klyftorna i staden alltjämt ökar. Samtidigt pågår det också ett mycket omfattande nybyggnads- och renoveringsarbete i Göteborg. Många stadsdelar genomgår en statushöjande gentrifiering vilket ofta medför att mindre bemedlade människor tvingas flytta samtidigt som nya grupper flyttar in.

Syfte, mål och betydelse

Projektet Språkets roll i segregations- och gentrifieringsprocesser: språkliga landskap i Göteborg berikar den samhällsvetenskapliga forskningen om segregation och gentrifiering med ett språkligt perspektiv. Vi vill i projektet klargöra hur de två processerna samverkar och återspeglas i det språkliga landskapet, och hur detta påverkar olika sociala aktörers val och därmed bidrar till eller motverkar segregation och gentrifiering. Begreppet språkliga landskap beskriver hur språk används på skyltar och i inskriptioner i det offentliga rummet, och hur sådan språkanvändning samspelar med sociala aktörer, strukturer och processer. En grundtanke inom studiet av språkliga landskap är att enskilda språks värde och synlighet på en plats bestäms av fördelningen av politisk och ekonomisk makt. Sociala aktörer återskapar ofta språkliga värdehierarkier i vardagen genom att till exempel använda engelska, som skapar en internationell image, vid sidan om svenska i en skylt för att locka kunder, eller genom att undvika flerspråkig skyltning i en skola där merparten av eleverna talar ett annat språk än svenska hemma.

Projektet syftar ytterst till att förklara varför och hur enskilda språk tillskrivs olika värde på olika platser liksom hur denna värdering bidrar till eller motverkar segregation och gentrifiering. För att kunna göra detta dokumenterar och analyserar vi det språkliga landskapet i sex Göteborgsområden med varierande historia, demografisk sammansättning och socioekonomisk karaktär: Biskopsgården, Frölunda Torg, Gamlestaden, Gårdsten, Nya
Hovås och Olivedal.

Genomförande

Projektet genomförs av fem erfarna forskare i tre olika arbetspaket. I det första arbetspaketet dokumenterar vi språk på skyltar och andra underlag med hjälp av kamera. Vilka språk syns mest i de olika stadsdelarna? Används speciella språk för olika verksamheter? Dokumentationen låter oss analysera de språkliga konstellationer och hierarkier som präglar de olika stadsdelarna och förklara hur de används i olika funktioner.

I det andra arbetspaketet intervjuar vi kommunala tjänstemän, fastighetsägare och entreprenörer, liksom människor som bor i området och andra som på olika sätt interagerar med områdena. Vi analyserar sedan intervjuerna för att undersöka hur människor som planerar, investerar och vistas i området upplever det språkliga landskapet och hur detta påverkar deras agerande och dagliga liv. I denna del av undersökningen utgör individers röster och berättelser om det egna området en viktig del. Hur ser de på flerspråkighet, vilka föreställningar har de om olika språks värde och användningsområden? Deltagarnas svar på dessa frågor kan hjälpa oss förstå hur det språkliga landskapet påverkar individers rörelsemönster inom staden.

I det tredje arbetspaketet undersöker vi hur de studerade Göteborgsområdena framställs i kommunala plandokument, arkitektvisioner och lokala media. Vilka bilder och berättelser om de olika stadsdelarna, deras invånare och de språk som de förknippas med konstrueras i dessa texter och media? Hur förhåller sig dessa bilder och berättelser till de första två arbetspaketens kartläggning av det språkliga landskapet och människors föreställningar om detsamma?

Sidansvarig: Gunhild Vidén|Sidan uppdaterades: 2018-12-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?