Franska - forskning

Inom ämnet franska bedrivs forskning inom två huvudområden: språkvetenskap och litteraturvetenskap med anknytning till franska språket och den franskspråkiga litteraturen.

Fram till första halvan av 1990-talet var den språkvetenskapliga forskningen (inom dåvarande institutionen för romanska språk) övervägande inriktad mot jämförande romanistik, språkhistoria och dialektologi. Sedan mitten av 1990-talet har emellertid franskämnets språkvetenskapliga forskning haft sin huvudinriktning mot kontrastiva studier baserade på digitaliserade parallellkorpusar, som t ex möjliggjort systematiska språkjämförelser från ett typologiskt perspektiv. Samma metodologi har även kommit till användning för en annan, framträdande forskningsinriktning, nämligen översättningsteori och översättningsanalys, samt stilistik. Ytterligare en forskningsinriktning som finns representerad inom ämnet är den sociolingvistiska. På senare år har även forskning om andraspråksinlärning vuxit fram vid institutionen. Forskningen rör främst svenska inlärares inlärning av franska som främmandespråk/tredjespråk och ordinlärning.

Den litteraturvetenskapliga forskningen växte fram under 1900-talets senare decennier. Den har omfattat verk och strömningar från tidigmodern tid och framåt, med inriktning på såväl prosa och poesi som drama. En stor variation har fortsatt kännetecknat forskningen, även om tonvikten under senare år legat på nittonhundratalslitteratur och samtida litteratur (bland annat Proust, Gide, Duras, Butor, Djebar, Houellebecq, Ponge, Ducharme, Volodine, Chevillard, Doubrovsky, Delaume, Ernaux). Forskningsperspektiven spänner över ett brett fält (till exempel narratologi, genreteori, tematiska studier, receptions- och adaptionsstudier, intermedialitet, textkritik), med inriktningar som även vetter mot andra fält (litteraturdidaktik, ord-och-bild-relationer, litteratursociologiska och kulturhistoriska studier, stilistiska och retoriska studier med användning av lingvistiska metoder, diskursanalys, sociodiskursiv analys, studier i skärningspunkten mellan litteraturvetenskap och juridik).

Ytterligare information om våra respektive forskningsområden:

• Elisabeth Bladh, universitetslektor
• Jacob Carlson, universitetslektor
• Britt-Marie Karlsson, universitetslektor
• Christina Lindqvist, universitetslektor
• Mårten Ramnäs, universitetslektor
• Andreas Romeborn, universitetslektor
• Katharina Vajta, universitetslektor

Seminarieverksamhet (länk till franska forskarseminariets sida i GUL)