Zlatan Filipovic
Universitetslektor
Institutionen för språk ochOm Zlatan Filipovic
Bakgrund
Jag kom till Sverige i början av 90-talet som flykting från Bosnien och Hercegovina och har studerat engelska, teoretisk filosofi och konst- och bildvetenskap vid ett antal universitet både i Sverige och utomlands. Jag tog min Master of Research examen vid Goldsmiths College, University of London där jag också fullföljde mina doktorandstudier och disputerade i English and Comparative Literature 2009. 2010 började jag som universitetslektor i engelska vid Göteborgs universitet, och är numera docent.
Pedagogisk grundsyn och undervisning
Klassrummet, i min mening, skall öppnas upp till ett forum för aktivt och formativt meningsutbyte som river ned väggar och blickar över, snarare än befäster, etablerade referensramar och mekaniska förhållningssätt. Det är framförallt den kommunikativa aspekten, dialogen och interaktionen studenter, lärare och texter emellan som jag tycker öppnar upp för ett hållbart pedagogiskt bemötande. Ett multikulturellt klassrum som karakteriseras av en radikal pluralism i termer av klass-, genus- och etnisk tillhörighet med var sin betydande röst i kunskapssystematiseringen kan bara välkomnas med en pedagogik som låter varje röst komma till tals.
Det är inte konsensus utan precis dissensus som utgör förutsättningen för inlärningsprocessen, kritisk reflektion och självinsikt. Med andra ord, bara om det finns en annan som ifrågasätter mitt anspråk på världen kan jag komma att utvecklas.
Ett pedagogiskt förhållningssätt är alltså alltid redan ett etiskt förhållningssätt som förutsätter en öppenhet, interaktion och respekt för andras villkor och betraktelsesätt. Det är dessa som utgör grunden för förändring i allmänhet.
Kafkas liknelse i hans brev till Oscar Pollock där litteratur ska “wound and stab us… affect us like a disaster” kan vara en passande metafor för lärande. För såsom litteraturen, ska lärandet också vara “an axe against the frozen sea within us.”
I min undervisning ingår en bred ämnesrepertoar men framförallt litteratur- och litteraturteoretiska kurser som riktar sig mot modernism, postmodernism och samtida intellektuella strömningar såsom poststrukturalism och dekonstruktion som formar vår förståelse av litteratur, text och kultur.
Forskning
Mitt forskningsområde omfattar huvudsakligen topoi som går under postmodernism och modern litteraturteori men intresset sträcker sig över hela det litteraturteoretiska spektrat och filosofiska tänkandet som ligger till grund för vår förståelse av litteratur och kultur. Det är i synnerhet ett möte mellan litteratur och filosofi som har varit min forsknings gravitationspunkt och som förblir ett kritiskt levande, rikt och komplext forskningsområde.
Jacques Derrida, Maurice Blanchot, Emmanuel Levinas och den kontinentala filosofins genomgripande inverkan på vår förståelse av språkets signifikans för socio-kulturella synsätt, för litteratur och dess värdeskapande roll har en avgörande betydelse i mina forskningsprojekt. Det senaste omfattar etiska förhållningssätt till subjektivitet med utgångspunkt i Levinas och hur dessa manifesteras i modern litteratur som i sin tur kan hjälpa oss att bättre förstå och ompröva de sätt på vilka vi motiverar våra egna övertygelser.