Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kyrkoslaviska i världsklass

Nyhet: 2019-06-25

Intresserad av att lära dig fornkyrkoslaviska? I så fall är GU rätt lärosäte att vända sig till. Här finns hela 16 kurser att välja mellan, mer än någon annanstans i hela världen.
– Kurserna ges på alla nivåer och lockar studenter från hela Sverige och utlandet, i alla möjliga områden, som arkeologi, historia, religionsvetenskap, slavistik och klassiska språk, berättar Antoaneta Granberg, docent i slaviska språk.

Antoaneta Granberg ger 16 kurser i fornkyrkoslaviska, vilket är flest i hela världen.

Fornkyrkoslaviska är ett klassiskt språk och brukar kallas slavernas latin, en jämförelse som dock haltar något, förklarar Antoaneta Granberg, som ägnat tio år åt att entusiastiskt utveckla nätkurser i språket.

– Fornkyrkoslaviska utvecklades på 800-talet av den grekiske missionären Kyrillos för att sprida Bibeln till den slavisktalande världen. Han skapade också ett alldeles eget alfabet för språket, glagolitiska. I Kroatien fick det glagolitiska alfabetet en lång tradition men i övriga länder ersattes det under medeltiden med det kyrilliska alfabetet, som bygger på de grekiska bokstäverna, och alltså, trots namnet, inte alls skapats av Kyrillos.

Användes under medeltiden

Fornkyrkoslaviska användes under medeltiden i hela den slaviskt ortodoxa världen och även i Valakiet. Egna nationella skriftspråk utvecklades betydligt senare. Idag används fortfarande kyrkoslaviska, en senare version av fornkyrkoslaviska, inom gudstjänsten i många slavisktalande länder, bland annat i Bulgarien, Ryssland, Serbien och Ukraina.

– Fornkyrkoslaviskan hör alltså inte till något särskilt land eller någon region, ändå gör olika slaviska länder anspråk på språket. Jag, som kommer från Bulgarien, fick exempelvis lära mig att fornkyrkoslaviska egentligen borde kallas fornbulgariska. Att komma till Sverige och få ett utanförperspektiv har varit en av de mest fantastiska saker som hänt mig som forskare.

Inventerade handskrifter

För några år sedan deltog Antoaneta Granberg i ett nationellt projekt som inventerade och beskrev alla slaviska kyrilliska handskrifter och äldre tryckta böcker vid svenska bibliotek och arkiv.

– Sverige är faktiskt det land i världen, utanför den slaviskspråkiga, som har flest äldre handskrifter på fornkyrkoslaviska och kyrkoslaviska. Bland dem som fört hit skrifter från Ryssland och Baltikum finns Nicolaus Bergius och Johan Gabriel Sparfwenfeldt. Men en del av böckerna är faktiskt tryckta i Sverige, exempelvis Alfabetum rutenorum från cirka 1640. Texten är på både svenska och kyrkoslaviska och syftet var att sprida den lutherska läran.

Förra året fick Antoaneta Granberg Humanistiska fakultetens pedagogiska pris för sitt väldiga arbete med fornkyrkoslaviska.

Men är det inte väldigt tungt att ensam bära på ansvaret för ett så stort antal kurser?

– Det är klart att det innebär mycket arbete men särskilt ensam känner jag mig inte. Jag sitter bland annat med i styrgruppen för Humanistiska fakultetens medeltidskommitté. Tillsammans med företrädare för olika språk, historiska studier, konsthistoria, religionsvetenskap och litteraturvetenskap bidrar vi alla till en mycket större och väldigt spännande miljö.

Fakta

Antoaneta Granberg, docent i slaviska språk, ansvarar för 16 olika kurser i fornkyrkoslaviska. Det innebär att GU är det lärosäte i hela världen som ger flest kurser i detta språk, som utvecklades på 800-talet för att sprida Bibeln i den slaviska världen.

Text: Eva Lundgren
Foto: Johan Wingborg

Texten publicerades ursprungligen i GU Journalen nr 3 2019

AV: Eva Lundgren

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2013-02-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?