Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Globaliseringen en viktig bit i Botho Strauß författarskap

Nyhet: 2017-12-19

Han skrev om globaliseringsprocesser långt före det blev ett allt vanligare motiv i samtidslitteraturen. En ny avhandling om den tyska författaren Botho Strauß fokuserar på hur globaliseringen används, speglas och diskuteras i texterna.

Doktoranden Sascha Prostka undersöker och kartlägger hur globaliseringen bearbetas litterärt hos den tyskspråkiga författaren.

– Avhandlingens resultat visar hur globaliseringen använts och hur den speglats och diskuterats i Strauß texter sedan 1960-talet, säger Sascha Prostka.

I sin avhandling genomför Prostka sex textnära detalj- och överblicksanalyser. Han har tittat på Strauß litterära användande av de kulturella förändringsprocesserna i det västtyska samhället under 1970- och 1980-talet och de sociala och politiska förändringarna efter Berlinmurens fall 1989 fram till idag.

– Strauß började skriva om globaliseringsprocesser redan innan de blev ett alltmer vanligt motiv i samtidslitteraturen, men analyserna visar också att globaliseringens mekanismer och utveckling ingår i Strauß texter som en diskursiv globaliseringsskepsis.

Denna misstro mot globaliseringen påverkar Strauß berättande på ett avgörande sätt och bildar grund för de litterära reflektionerna om jaget eller världen, menar Sascha Prostka.

– Strauß globaliseringsdiskurs underbyggs särskilt av en konstant reflektion över skrift, språk, överinformation, känslor av främlingskap och isolation som negativa följder av globaliseringen. Hos Strauß leder samhällsförändringarna, som ett exempel, till känslan av att vara inspärrad i det egna psyket eller medvetandet.

Nationalkonservativ eller bara globaliseringsskeptisk?

Botho Strauß har av många ansetts vara en obekväm och politiskt utmanande författare, åtminstone sedan essän Anschwellender Bocksgesang (Tilltagande tragedi) som utkom 1993. Essän lästes som ett nationalkonservativt manifest, vilket Sascha Prostka menar var en feltolkning.

– I den essän frågar han huruvida de nationalkonservativa är rädda att den egna kulturen ska utplånas av flyktingarna och om de överhuvudtaget känner till sin kultur och sitt kulturarv. Strauß tes är att de nationalkonservativa – och vi alla, oberoende av det politiska – är lika kultur- och identitetslösa som migranterna i en globaliserad tid. Han hävdar att nationer inte kommer att försvinna till följd av migrationen, då vi redan lever i en global kultur. I detta kulturlösa klimat är det lätt att gå på de radikalas lockbete, oavsett om man dras till högern eller en radikaliserad islam. Alla är lika rotlösa menar Strauß, säger Sascha Prostka.

Genom att undersöka globaliseringen och dess effekter fogas nya aspekter till forskningen om Botho Strauß och avhandlingen föreslår ett nytt sätt att läsa stora delar av hans författarskap.

Avhandlingen Risse als Weltspur. Die ästhetische Verarbeitung von Globalisierung im Werk von Botho Strauß försvaras den 19 december, klockan 10.15 i sal 404, Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg.

Länk till avhandlingen

Kontakt:
Sascha Prostka, tel: 0762-954 929, e-post: sascha.prostka@sprak.gu.se

AV:

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2013-02-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?