Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Evolutionsteorin gav litteraturen en epokgörande utmaning

Nyhet: 2017-11-17

Efter Charles Darwins On the Origin of Species 1859 började brittisk och amerikansk litteratur att fyllas av nya människobilder. I en ny avhandling undersöks den epokgörande utmaning som evolutionsteorin innebar för litteraturen och de andra konsterna.

Evolutionsteorins inflytande syns i sagor och äventyrsböcker, politiska utopier, socialrealistiska tragedier och filosofiska allegorier. Teorin skiljer sig från alla tidigare förklaringar av människans uppkomst och var därför en psykologisk utmaning, menar Emelie Jonsson.

– Litteraturen hjälpte till – och hjälper fortfarande till – att hantera dessa svårigheter. Verbal konst fyller en grundläggande psykologisk funktion, både genom att avbilda evolutionsteorins svårigheter i sina mest tragiska former och genom att översätta dem till mer lätthanterliga former.

I sin avhandling analyserar Emelie Jonsson vetenskapliga texter och sju romaner, från Arthur Conan Doyles äventyrsberättelse The Lost World till Joseph Conrads berömda existentiella meditation Heart of Darkness.

Förenar naturvetenskap och humaniora

Avhandlingen bygger på ett forskningsprogram som förenar naturvetenskaplig och humanistisk kunskap.

– De senaste rönen inom neurovetenskap, evolutionär antropologi och biologiskt grundad psykologi kan sammanställas till en sorts universell människoprofil. Människor från alla kulturer tenderar att se världen utifrån den mänskliga livscykeln: att fokusera på mänskliga motiv och familjestrukturer, att räkna tid i mänskliga generationer och att söka mänsklig rättvisa och mänskliga intentioner i naturen.

Religiösa och mytologiska skapelseberättelser följer dessa psykologiska tendenser. Människan avbildas som utvald för något ändamål, kapabel att kommunicera med naturkrafter, belönad eller straffad av kosmisk rättvisa. Men evolutionsteorin visar istället människan som en av miljontals arter i ett ekosystem som utvecklas utan mål eller moral och över en ofattbar tidsrymd.

– Skiftet till den darwinistiska världsbilden var därmed olikt alla tidigare världsbildsskiften.

Visar hur viktig mytologi och konst är

Ironiskt nog har forskning baserad på evolutionsteorin börjat visa hur viktig mytologi och konst är för människan, påpekar Emelie Jonsson.

– Forskare spekulerar om att den grundläggande mänskliga överlevnadsstrategin inkluderar fantasifull kultur: religion och ritualer, folksagor, dikter, filosofi, gåtor och skämt, ideologier, visuell och musikalisk konst. Genom sådana kulturella former utvecklar människor självbiografiska berättelser, värdestrukturer, gruppidentiteter och världsbilder som hjälper oss att navigera i våra komplexa sociala och kulturella miljöer.

Den här hypotesen har uppenbara konsekvenser för svårigheterna med evolutionsteorin, menar hon.

– Mytologiska världsbilder uppfyller den fantasifulla kulturens psykologiska funktion genom att identifiera mänskliga roller och mål, gott och ont. Det gör inte den darwinistiska världsbilden. Därmed var evolutionsteorin en stor utmaning för litteraturen och de andra konsterna. Genom fantasifull kultur kan evolutionsteorin däremot processas till mytologi, slås i bitar, eller slipas så att den går att greppa psykologiskt för människor.

Fantasins olösta problem

Så vitt Emelie Jonsson vet är hon den första litteraturforskare som tillkännager evolutionsteorins universella utmaning eller använder modern psykologi för att förklara den.

– Jag tror att mycket kan vinnas på att förstå de författare som först mötte utmaningen. Det epokgörande världsbildsskiftet pågår trots allt fortfarande – ett fantasins problem som vi har ärvt olöst.

Avhandlingen Imagining a Place in Nature. Using Evolution to Explain the Early Evolutionary Imagination in Literature försvaras vid en disputation den 18 november, klockan 10.15 i sal T302, OlofWijksgatan 6 i Göteborg.

Kontakt:
Emelie Jonsson, tel: 0761-456181, e-post: emelie.jonsson@sprak.gu.se

AV:

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2013-02-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?