Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Språkliga landskap och rum

Workshop

Workshopen arrangeras av forskningsnätverket Språk och rumslighet, institutionen för svenska språket och institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet. Alla intresserade är välkomna!

Deltagare:


Scott Burnett and Tommaso M. Milani, University of the Witwatersrand, Johannesburg:

White fathers and black satyrs: The racialised nature of environmental discourses in South Africa
Enduring racial and socioeconomic divisions are legible in the semiotic landscape of South Africa's largest city, Johannesburg. On bumper stickers and in airport concourses, as well on the Internet, which "reshuffles the empirical character of what is public and what is space" (Blommaert 2015), citizens access different narratives of belonging, including conservation discourse, which seeks to connect human identity to stewardship of the environment. Through a theoretical framework that combines critical discourse analysis with the psychosexual racial theory of Martinican psychoanalyst and revolutionary Frantz Fanon, we show how the anti-rhino-poaching campaign represents and reproduces clearly racialised masculinities that betray continuities with colonial and racist conceptions of race and land.


Joakim Lilljegren, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg:

Historisk språkpolitik i Baskien återspeglad i det språkliga landskapet i Zarautz
Under de senaste 100 åren har Baskien genomgått både omvälvande och stegvisa samhälleliga förändringar som i sin tur påverkat språkpolitiken och det språkliga landskapet. Motsättningar mellan en-, två- och flerspråkighet, mellan baskiska och spanska samt mellan dialektal och standardiserad baskiska har präglat regionen under olika perioder. Med exempel från dagens språkliga landskap i småstaden Zarautz vill jag visa hur dessa olika perioder och inriktningar går att utläsa ur gatubilden, samtidigt som jag också vill lyfta fram vad som inte finns kvar idag utifrån äldre fotografier och kartor.


Per Holmberg, Inst. för svenska språket, Göteborgs universitet:

Ett förslag på socialsemiotisk analys av språk och rumslighet. Exemplet runstensinskrifter
I min presentation vill jag visa hur jag i ett par studier arbetat med en modell för rumslig analys av runstenar och deras inskrifter. Jag har argumenterat för att forskningen inom detta fält skulle ha mycket att vinna på att sätta in de texter som analyseras i en rumslig kontext. Frågan är bara hur man ska gå från denna idé till systematisk analys. Ett problem är förstås att många moderna ansatser förordar någon form av etnografi i textpraktiken. Men i detta fall är vi 1000 år för sent ute för en sådan undersökning. Istället har jag valt att utgå från socialsemiotisk teori som kan användas för att i viss mån rekonstruera kontext ur text. Den modell jag utarbetat kombinerar perspektiv från teorins tre s.k. metafunktioner. Textuellt analyseras texternas organisationsprincip i det rum som utgörs av textens yta. Interpersonellt analyseras texternas potential att begränsa läsarens rörelsefrihet i det rum som bildas kring texten som artefakt. Ideationellt slutligen analyseras texternas konstruktion av föreställningar om rum, såväl om den plats där stenen rests som om andra mer eller mindre avlägsna platser. Vid seminariet skulle jag gärna få inspel om hur den här socialsemiotiska analysen förhåller sig till analyser som tar sina utgångspunkter i andra mer etablerade teorier för språk och rumslighet.

Helle Lykke Nielsen, Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet:

Stemmer fra graven
Stadig flere muslimske flygtninge og indvandrere vælger at lade sig begrave i Danmark. Deres gravsteder kan med fordel anskues som et komplekst analytisk rum, der formidler viden om afdødes selvopfattelse og identitet, ikke kun gennem de informationer der står skrevet på deres gravsten, men også gennem valg af sprog, symboler og genstande, der viser at afdøde er forankret i en bestemt etnisk eller kulturel kontekst, som ikke nødvendigvis er identisk med den, gravstedet er placeret i. I dette oplæg skal jeg vise, hvordan religiøsitet, social status og følelser kommer til udtryk på arabisksprogede muslimers gravsteder på en stor københavnsk begravelsesplads, og derigennem dels indkredse forskellige typer af identitetsudtryk, dels definere den rolle, arabisk sprog synes at spille i den muslimske diasporas begravelseskulturer.


Andreas Nord, institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet:

Texter i en akademisk korridor
I denna studie utforskas textlandskapet i de offentliga delarna av en universitetsbyggnad. Undersökningen förenar perspektiv från arbetsplatsstudier gjorda inom New Literacy Studies, särskilt begreppet textsamlingsplats (Karlsson 2006), men detta kombineras med en textanalys som identifierar avsändar- och mottagarrollerna i de texter som funnit sin plats i rummet. Utifrån studien vill jag också diskutera hur förståelser av verksamheter inom Activity Theory (Engeström 1999 m.fl.) kan bilda utgångspunkten för studier av textlandskap - inom vilka institutionaliserade eller icke-institutionaliserade verksamheter blir texterna i rummet egentligen redskap?

Referenser:
Karlsson, A.-M. (2006). En arbetsdag i skriftsamhället. Stockholm: Språkrådet.
Engeström, Y. (1999). Activity Theory and Individual and Social Transformation. In Y. Engeström, R. Miettinen & M. Kärkkäinen (Eds.), Perspectives on Activity Theory (pp. 19-38). Cambridge: Cambridge University Press.


Maria Löfdahl, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg:

Från Bellevue till Halabja. Kontinuitet och föränderlighet i det språkliga landskapet i Bellevue. En socioonomastisk studie.
Området runt Bellevue marknad är idag ett transnationellt rum, ett rum där aktörer är engagerade i transnationella kulturer, antingen som producent eller som konsument. Rummet inkluderar inte bara materiella geografier utan också symboliska sådana där aktörerna skapar mening i en transnationell värld. Här sker möten mellan människor med olika bakgrunder och olika språk. Det är även ett område som är under ständig förändring. Vilka uttryck tar sig denna förändring i det språkliga landskapet? Vilka språkliga uttryck, i detta fallet namn, är beständiga?


Johan Järlehed, Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet:

Galician and Basque street name signs: policing, displaying and seeing cultural distinctiveness in the semiotic landscape
This paper discusses parts of the theoretical and methodological setup of my ongoing research on semiotic landscaping in Galicia and the Basque Country. Drawing on a set of data comprising street-name signs, interviews, media comments and policies, I suggest (1) that the three practices of policing, displaying and seeing are interwoven and (2) that a sociosemiotic ethnography of how and why the representation of Basqueness and Galicianness is changing in the urban landscape requires combining the examination of these practices with a more fine-tuned analysis of the particular features of specific sign-genres (be it street-name signs, wine labels or T-shirts).


Workshopen är öppen för alla!


Mer information: Andreas.Nord@svenska.gu.se; Johan.Jarlehed@sprak.gu.se

Datum: 2016-04-08

Tid: 13:15 - 17:30

Kategorier: Lingvistik, Litteraturvetenskap, Humaniora, Kulturstudier, Forskning

Arrangör: Forskningsnätverket Språk och rumslighet, institutionen för svenska språket och institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet

Plats: Språkskrapan, Lundgrensgatan 7, H821

Kontaktperson: Andreas Nord och Johan Järlehed

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2013-02-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?