Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vältaliga kvinnor: Genre, retorik och genus i tidig arabisk litteratur

Finansierat av Vetenskapsrådet 2012-2015

Projektledare: Pernilla Myrne

Vältalighet var en uppskattad egenskap i det förislamska arabiska samhället, och det märks även i senare arabisk-islamsk litteratur. När nya discipliner som lingvistik och litteraturkritik växte fram, samlade man ihop en korpus av berättelser, historiska redogörelser, anekdoter, poesi, tal och brev som fick statuera exempel för korrekt språkbruk, regelrätt och/eller nyskapande poesi och vältalighet.

Efter ett maktskifte 750 fick icke-araber större inflytande i det islamska imperiet, samtidigt som alltfler blev muslimer. Det rådde en febril aktivitet, en mängd böcker skrevs om allt möjligt och mycket litteratur översattes från grekiska, syriska och persiska. Den skriftliga kulturen börjar ersätta den tidiga, övervägande muntliga. I den skriftliga kulturen marginaliserades kvinnor, som inte lärde sig skriva och läsa i lika hög grad som män. Deras röster hördes dock, litteraturen är full av vältaliga kvinnor, vars retorik citeras uppskattande. De använde ofta sin retoriska förmåga för att hjälpa sin familj, eller helt enkelt för att framhålla sina egna förtjänster. Det är denna retorik och dessa kvinnor som undersöks i detta projekt. Deras historia är inte skriven än, de är fortfarande marginaliserade av litteraturhistoriker.

Det finns faktiskt ett verk bevarat från åttahundratalet som enbart behandlar vältaliga kvinnor och deras ord, Balaghāt al-nisā’ [Kvinnors vältalighet] av Ibn Abī Ṭāhir Ṭayfūr, som levde 820-893. Detta verk är förvånansvärt outforskat, men analyseras grundligt i detta projekt. Författaren citerar skickliga kvinnliga retoriker i olika miljöer och från olika samhällsklasser. Här finns berömda kvinnor från profeten Muḥammads närmaste krets såväl som anonyma slavinnor. Vissa kvinnor behärskar det politisk-religiösa språket till fullo, medan andra är mästare på att snäsa av påflugna män eller gräla på sina makar.

Projektet undersöker vilka litterära och verbala former som var förbehållna kvinnor, och hur de framhävde sig själva i dessa. Det frågar också när, var och hur kvinnor talade och skrev och vilken effekt deras ord hade. Samtidigt är det viktigt att närma sig texterna kritiskt, det är svårt att uttolka verkliga förhållanden ur över tusen år gamla texter. Därför betonas kvinnors retorik som konstruktion, frågan är vilken funktion den kan ha haft i olika litterära texter. Det är också av intresse att jämföra denna med konstruktioner av mäns retorik, för att få en fullständigare bild av vältalighet och genus i det medeltida arabiska samhället. Dock står kvinnan som talande och skrivande aktör hela tiden i centrum. Förhoppningsvis kan projektet bidra till mer kunskap om kvinnors roll och liv i det tidiga arabiska samhället, samtidigt som den lyfter fram en än idag i allra högsta grad läsvärd litteratur.

Kontaktinformation

Pernilla Myrne

Box 200, 405 30 Göteborg

Telefon:
+46 (0) 31 786 1783

Sidansvarig: Gunhild Vidén|Sidan uppdaterades: 2015-06-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?