Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Att kartlägga det fluida jaget. Water writing som transkulturell strategi i samtida tysk skönlitteratur

Mapping the Fluid Self. Water Writing as a Transcultural Strategy in Contemporary German Literature, postdok finansierad av Vetenskapsrådet 2014-2016 (avslutades i förtid p.g.a. tillträde på annan tjänst)

Forskare: Linda Karlsson Hammarfelt

Såväl i forskning som i vardagligt tal beskrivs vår samtid ofta som en ”flytande” tid. Vattnet som världsomspännande ekosystem har också uppmärksammats i forskning kring globalisering och klimatförändringar, framförallt inom samhälls- och naturvetenskapliga projekt med fokus på stigande havsnivåer och tsunamis. Även samtida litteratur engagerar sig i dessa frågor. Ledande litteraturvetare påpekar att vattnets roll i litteraturen har förändrats på senare tid, att dess funktion som globalt sammankopplande element har blivit allt viktigare och att samtida framställningar av fluida landskap överskrider den traditionella litterära ramen där vattnet är hemvist för kvinnliga vattenväsen med ambivalent verkan på det manliga jaget. Mot denna bakgrund utreder projektet Att kartlägga det fluida jaget. Water writing som transkulturell strategi i samtida tysk skönlitteratur hur vattenelementet skildras i samtida tyskspråkig skönlitteratur som tematiserar hur jaget bearbetar globaliseringstendenser.

Jag analyserar specifikt vattnets funktion i självbiografier och romaner med fokus på det kulturellt blandade, hybrida jaget och dess livsvärld. De utvalda texterna har gemensamt att deras författare har erfarenheter av kulturella gränsöverskridanden, migration och/eller flerspråkighet, samt att de gestaltar hur mänskligt identitetsskapande och mänskliga världsbilder påverkas av att vår livsvärld i tilltagande grad upplevs som gränslös, hybrid och flytande. Studien utforskar spänningsförhållandet mellan fluiditet och kartläggning, som diskuteras med utgångspunkt i Deleuze och Guattaris teori om smooth/striated space, och syftar till att utreda vilka uttryck denna motsättning tar sig i självbiografier såsom Ilma Rakusas Mehr Meer och Christoph Ransmayrs Atlas eines ängstlichen Mannes, men även i romaner och noveller som t.ex. Yoko Tawadas Schwager in Bordeaux och Térezia Moras Der Fall Ophelia. Slutligen undersöks i en didaktiskt inriktad artikel med fokus på litteraturundervisning inom främmande språk hur litterära texter som skildrar vattenlandskap kan användas inom universitetsundervisning för att främja inte bara litteraturvetenskapliga kompetenser hos studenterna, utan även förståelse för målspråkets kultur och ett globalt lärande. Projektet bygger på litteraturvetenskaplig forskning om vattenelementet inom ramen för tematiska litteraturstudier men resultaten ska även kontextualiseras i relation till kulturvetenskaplig forskning som diskuterar globaliseringens uttryck och följder.

Eftersom litteraturen bearbetar samhälleliga utmaningar kan en undersökning av detta slag inte bara bidra till litteraturvetenskaplig forskning om tyskspråkig samtidslitteratur utan även öka kunskapen om hur vi människor upplever och hanterar de samhälleliga förändringar vi bevittnar idag (ökad rörlighet, kulturell hybridisering och framväxten av en global marknad) samt vilken roll vattenelementet spelar i förhandlandet kring dessa frågor. Därmed ger projektet ett humanistiskt perspektiv på fenomen som hittills framförallt har undersökts inom samhälls- och naturvetenskap.

 

Kontaktinformation

Linda Karlsson Hammarfelt

Box 200, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Lundgrensgatan 6

Sidansvarig: Gunhild Vidén|Sidan uppdaterades: 2015-11-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?