Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Didos kval i franskt 1500-tal. Hélisenne de Crennes version av Aeneiden: en kritisk textutgåva

Finansiering: Vetenskapsrådet
Period: 2014-2016
Forskare: Sara Ehrling och Britt-Marie Karlsson


Klassisk kärlek & fransk finess: En kritisk textutgåva inklusive kommentarer till Hélisenne de Crennes franska 1500-talsversion av Vergilius Aeneid 1-4.

Kvinnors intellektuella arbete osynliggjordes till stor del under tidigmodern tid. Detta gäller även i viss mån det författarskap som står i centrum för denna studie och som gavs ut under namnet Hélisenne de Crenne. Under detta namn, vilket tycks ha varit en pseudonym för Marguerite Briet, utgavs under åren 1538-1541 inte mindre än fyra verk.

I sin samtid rönte Crenne mycket stor framgång med sina tre första verk; de var vad man skulle kunna kalla sin tids kioskvältare. Det sista verket, en prosaöversättning från latin till franska av de fyra första böckerna ur Vergilius Aeneid, tycks ha uppmärksammats mindre och under följande sekler föll hela författarskapet till stor del i glömska. I likhet med många andra kvinnliga författarskap från äldre tider återupptäcktes Crenne vid 1900-talets början. Moderna utgåvor av hennes första tre verk har bidragit till att intresset för författarskapet ökat markant under de senaste decennierna.

Ännu återstår emellertid uppgiften att göra en utgåva av hennes fjärde och sista verk, prosaöversättningen till franska av de fyra första böckerna ur Vergilius Aeneid. Trots att Crennes översättning var en av de första som gjordes till franska har ingen ny utgåva gjorts sedan publikationen 1541. Därför är texten idag relativt svårtillgänglig. Den existerar bara i tre kända exemplar, som finns på forskningsbibliotek i Paris, Genève och Berlin. Resultatet av textens svårtillgänglighet har blivit att forskarvärldens växande intresse främst riktats mot Crennes tre första verk, med tyngdpunkt på det allra första. Studier som omfattar hela författarskapet är sällsynta. Bilden av författarskapet är alltså ofullständig, vilket är beklagligt i synnerhet som alla fyra verken tycks vara ämnade att läsas som en helhet.

Ett bidragande skäl till att ingen ny utgåva gjorts av Crennes Vergiliusöversättning är sannolikt att ett sådant arbete kräver betydande kompetens i att läsa och tolka såväl tidigmoderna franska texter som latinska texter från klassisk antik och senantik. De båda forskare som utformat detta har tillsammans erfarenhet av att arbeta med texter från de aktuella språkområdena och epokerna, liksom mer specifikt med Crennes verk och hennes version av Aeneiden. Ett annat skäl till varför ingen nyutgåva gjorts kan vara översättningens natur. Med moderna mått mätt är Crennes version av Vergilius Aeneid alldeles för fri för att accepteras som en god översättning. Verket måste dock, precis som alla andra litterära verk, ses i relation till sin samtid.

I likhet med många andra av dåtidens författare tycks Crenne ha betraktat översättningsarbete som en friare och i högre grad skapande uppgift än man i regel gör idag. Tidigare forskning har visat att kvinnliga författare vid denna tid gärna gav sig i kast med äldre tiders inflytelserika verk och så att säga "gjorde dem till sina egna". På så sätt kunde de kvinnliga författarna skapa ett utrymme för den egna kreativiteten och samtidigt vinna tillträde till den litterära parnassen.

Det är i detta sammanhang Crennes arbete kommer att undersökas. Förutom att göra en modern kritisk utgåva av Crennes version av Vergilius Aeneid, kommer vi att utarbeta en inledande kommentar, en löpande kommentar, ett index med egennamn och en ordlista. Vi kommer dessutom genomgående att relatera texten till Crennes tidigare verk, liksom till Vergilius och andra verk i den klassiska traditionen. Det är ur ett kvinnohistoriskt perspektiv viktigt att kvinnors intellektuella arbete från äldre tider lyfts fram och görs tillgängligt. Det gäller inte minst prestationer av det slag som en Vergilius-översättning innebar i en tid då kvinnor inte förväntades ägna sig åt sådan verksamhet.

Sidansvarig: Gunhild Vidén|Sidan uppdaterades: 2015-03-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?